Denna uppsats behandlar cybersvenskan och hur den kan pÄverka ungdomars texter i skolan. Begreppet cybersvenska innefattar det sprÄk som anvÀnds vid kommunikation i SMS-meddelande eller pÄ chatten. Typiskt för denna skriftform Àr att det gÄr snabbt, Àr reducerat, innehÄller förkortningar och att stavning spelar mindre roll. Syftet med undersökningen var att ta reda om cybersvenskan syns i elevers skoltexter och hur lÀrarna bemöter detta. Respondenter i undersökningen Àr elever i Är 8 och en liten grupp lÀrare som undervisar i svenska pÄ högstadiet.

Bakgrund Pensionerade m?n utg?r idag en stor del av den svenska befolkningen, och de flesta bed?mer sin h?lsa som god. Tidigare studier visar dock att pensionen kan inneb?ra risker f?r att f?rlora sociala sammanhang och meningsfulla aktiviteter, vilket p?verkar m?lgruppens h?lsa negativt. Wilcocks teori om doing, being, belonging, och becoming kan anv?ndas f?r att f? en djupare f?rst?else f?r m?lgruppens h?lsa.

Sedan Covid-19 utbrottet har distansarbetsm?jligheter f?tt en ?kad popularitet. Denna f?r?ndring har skapat ett ?kat behov av forskning inom detta omr?de. D?rf?r syftar denna studie till att genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer ge insikter om IT-anst?lldas preferenser av arbetsmilj?, s?rskilt i j?mf?relse mellan kontorsarbete och distansarbete.

Denna uppsats har sin utga?ngspunkt i Martha C. Nussbaums tes om humanvetenskapens utsatthet i en va?rld da?r beslutsfattare alltmer stra?var efter ekonomisk tillva?xt. Nussbaum menar att de medborgerliga kompetenser som kra?vs i en fungerande demokrati ba?st tra?nas inom ramen fo?r humanvetenskap, men att denna disciplin nedprioriteras till fo?rma?n fo?r a?mnen som pa? ett till synes mer ma?tbart sa?tt fra?mjar den ekonomiska tillva?xten.

Nationella och internationella rapporter visar pÄ hur svenska elevers kunskaper inom naturvetenskap sjunker och svenska lÀrare fÄr kritik för sitt sÀtt att undervisa. KNUT Àr ett nationellt forskningsprojekt och ett av projektets mÄl Àr att fÄ lÀrare att arbeta fram pedagogiska planer kring energi-, klimat- och resursfrÄgor i skolans naturvetenskap. Arbetet syftar till att undersöka vilket innehÄll lÀrarna i KNUT- projektet vÀljer till de pedagogiska planerna utifrÄn ett naturvetenskapligt perspektiv. Forskning visar pÄ ett antal dilemman med undervisningen i naturvetenskap. Elever och lÀrare har olika uppfattningar om vad problemet med undervisningen Àr och forskningen visar Àven att eleverna inte Àr överens med lÀrarna nÀr det kommer till vilket innehÄll undervisningen skall ha.

Syftet med uppsatsen Àr att studera hur synen pÄ det manliga och kvinnliga talsprÄket utvecklats frÄn 1900-talet fram till början av 2000-talet och om denna utveckling Àven syns i elevers ageranden i skolan. De frÄgestÀllningar uppsatsen bygger pÄ Àr: Hur beskriver och förklarar forskare frÄn 2000-talet mÀns och kvinnors muntliga sprÄkbruk? Hur beskriver och förklarar forskare frÄn 2000-talet pojkars och flickors muntliga ageranden i skolan? Kan de allmÀnna teorierna kring mÀns och kvinnors muntliga sprÄkbruk relateras till de muntliga ageranden som pojkar och flickor uppvisar i skolan? För att besvara frÄgestÀllningarna och leva upp till syftet har en litteraturundersökning genomförts. Forskningen som bearbetas i studien Àr frÄn 2000-talet och representerar sÄvÀl samband mellan sprÄk och kön, som samband mellan sprÄk, kön och skola. Resultatet visar en generell attitydsförÀndring kring det kvinnliga och manliga talsprÄket, dÀr de kvinnliga dragen idag vÀrdesÀtts mer Àn tidigare.

Denna uppsats behandlar varför nÄgra utvalda pedagoger arbetar tematiskt samt deras förhÄllningssÀtt till den tematiska undervisningen. I uppsatsen stÀller jag frÄgor om vad de intervjuade pedagogerna anser att en tematisk undervisning kan ha för konsekvenser pÄ elevers inlÀrning. Undersökningen omfattar Àven om pedagogerna tror att lÀsutvecklingen kan gynnas genom tematisk undervisning. Definitionen av vad tematisk undervisning Àr har hÀmtats ur litteratur om Àmnet och utgörs av att Àmnen integreras, en erfarenhetsbaserad undervisning och att inte ha en lÀromedelsstyrd undervisning.Jag anvÀnt mig av kvalitativa samtalsintervjuer som metod för min undersökning. I det huvudsakliga resultatet syns att de medverkande pedagogerna anser att tematisk undervisning kan vara gynnsamt för elevers inlÀrning.

Eftersom sportklubbar i Sverige a?gs av sina medlemmar kan inte privata akto?rer komma in och ko?pa upp en klubb. Vad som ha?nder i Sverige a?r ista?llet att ideella idrottsfo?reningar och ideella fo?reningar sammanblandar sitt varuma?rke. Pa? detta omra?de finns ingen tidigare forskning.

SammanfattningSyfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka elevers och idrottslÀrares dansbakgrund och deras uppfattning av dansmomentet inom Àmnet idrott och hÀlsa.- Vad innebÀr dansmomentet i Àmnet idrott och hÀlsa för elever och idrottslÀrare?- Hur kommer elevers olika intressen för dans i uttryck i Àmnet idrott och hÀlsa?MetodEn kvalitativ forskningsintervju har anvÀnds till denna studie. Sammanlagt intervjuades 16 elever i grundskolan, fyra elever i fyra grupperintervjuer. Deras idrottslÀrare intervjuades i en grupp om tvÄ personer. För att bearbeta den insamlade empirin tog jag hjÀlp av en ad-hoc metod som gjorde det möjligt att skapa ett allmÀnt intryck för att sedan lÀgga mÀrke till mönster, se rimligheten och stÀlla samman specifika avsnitt.ResultatSamtliga intervjuade, elever och lÀrare, Àr överens om att dans inom Àmnet idrott och hÀlsa Àr rörelse till musik.

Detta a?r en uppsats som underso?ker hur barn relaterar till platsen de bor pa? samt hur platsen pa?verkar hur de ser pa? sin identitet. Uppsatsen a?mnar a?ven granska barns syn pa? sin framtid utifra?n uppva?xten pa? denna plats. Platsen som underso?ks a?r Tierps kommun och barnen som deltar i studien ga?r i la?g -och mellanstadieklasser pa? grundskolor i kommunen.

Syftet med det hÀr arbetet var att undersöka elevers natursyn och upplevelser ur ett etniskt perspektiv. Detta gjordes genom att jag lÀt elever pÄ en skola i SmÄland göra en teckning om vad natur var för dem. DÀrefter intervjuade jag fyra elever med utlÀndska förÀldrar och fyra elever med svenska förÀldrar. Eleverna var mellan 6 och 10 Är gamla. Intervjuerna och teckningarna visade ingen skillnad i natursyn och upplevelser av naturen beroende pÄ om eleverna hade utlÀndska eller svenska förÀldrar.

Abstrakt Syftet med min undersökning Àr att undersöka elevers instÀllning till lÀxor i skolan. Jag har tvÄ övergripande frÄgor som jag har jobbat utifrÄn nÀmligen följande: 1. Vad Àr elevernas uppfattningar kring lÀxor? 2. Vad Àr elevernas uppfattning om lÀxhjÀlp? TillvÀgagÄngssÀttet var genom semistrukturerade intervjuer med totalt nio st elever i grupper om tre elever.

SammanfattningExamensarbetet handlar om sambandet mellan elevers attityd till matematik och prestationerna i Àmnet. Det kan kÀnnas uppenbart att elever blir bÀttre pÄ nÄgot de tycker Àr roligt, men det kÀnns ÀndÄ viktigt att kunna fÄ det bekrÀftat.Min förhoppning Àr att undersökningen ska skÀnka ytterligare ljus Ät elevernas syn pÄ skolan och undervisningen, med speciellt fokus pÄ matematik. Om det kan bevisas att elever skulle lÀra sig mer om de tyckte det var roligt sÄ kan skolan utvecklas pÄ ett sÀtt som gör elevernas skoldag lÀttare att se fram emot.Undersökningen Àr gjord med enkÀter som eleverna fÄtt fylla i sjÀlva, alla svar kommer alltsÄ direkt frÄn eleverna Àven om tolkningarna Àr gjorda av mig.Med enkÀterna tolkade och analyserade syns en tydlig statistisk signifikans. Elever som tycker matematik Àr roligt har i allmÀnhet Àven ett högre betyg Àn de som tycker det Àr trÄkigt..

Studiens syfte Àr att leda i bevis att det kan vara svÄrt att nÄ upp till de uppsatta utbildningspolitiska mÄlen om jÀmstÀlldhet i litteraturundervisningen för gymnasiet. Analysen belyser om mÄlen överensstÀmmer med den samhÀllsstruktur vi befinner oss i och om litteraturundervisningen Àr förenlig med jÀmstÀlldhetsmÄlen. Den pedagogik som syns och planeras i undervisning och den pedagogik som inte syns men finns runt om oss i vardagslivet urskiljer vad som pÄverkar oss att hÄlla pÄ könstraditioner. Undersökningen grundar sig pÄ en tolkningsmetod dÀr översÀttningen av hÀndelseförlopp, handlanden och texter Àr av betydelse. Resultatet visar att ett vanemÀssigt tÀnkande och vÄr objektiva syn pÄ omvÀrlden kan göra det svÄrt att nÄ upp till jÀmstÀlldhetsmÄlen i litteraturundervisningen..

Projektet Àr ett varv pÄ Beckholmen. Funktionen har under arbetets gÄng varit i fokus, att förstÄ programmet och verksamheten och att utifrÄn det skapa en fungerande byggnad. Tomten pÄ Beckholmen var begrÀnsad till den del av ön som ligger vÀster om Gustav Vs docka och för de krav som stÀlldes pÄ byggnaden genom programmet skulle platsbrist bli en utmaning. Varvet krÀver stora volymer, inte minst skrovhallen som mÀter uppemot 25 meter i knockhöjd. Denna bÄtskala, har varit svÄr att förstÄ men ocksÄ skapat möjligheter till annorlunda komponenter i byggnaden sÄ som den enorma porten till skrovhallen och de stora portarna in till verkstÀderna. Beckholmen ligger i Stockholms inlopp och syns dÀrför frÄn mÄnga delar utav staden.